Det känns som att en helt ny era tar vid för våran familj. Lilla Felix börjar dagis och vi ska jobba båda två igen. Hela familjen utspridd på fyra olika ställen på dagarna. Micke har varit med Felix på dagis i två dagar nu och det har gått jättebra. Det blir väl jobbigare på torsdag då han ska prova att lämna honom där ett tag. Han är rätt pappig där och lämnar inte Micke mer än ett par meter. Han är väldigt försynt och iakktagande mestadels. Kollar in läget lixom, det skulle jag också göra. Jag trivs som fisken i vattnet på jobbet. Jättekul känns det att vara tillbaka.
Filippa har helt snöat in på att klippa, tejpa och klistra med papper. Hon kan sitta hur länge som helst och bara pilla med tejpen. Igår råkade jag dock hitta en massa delar till Pippihuset som jag skulle städa upp. Vad händer? Jo, allt var fastlimmat! I bordet, på papper, på varann. På golvet. Hahha, jag förstår varför hon suttit så koncentrerad och tyst så länge. Tejpbitar sitter lite överallt och sönderklippta pappersbitar hittas på golvet som Felix passar på att äta upp.
Hon har kommit i nåt stadie då hon börjat drömma mardrömmar eller nåt. Det har hon aldrig gjort förut. Hon är jätterädd för mörkret och rummet ska vara helt upptänt när hon somnar. Sen koommer hon in till oss varje natt numera. "Stäng dörren, stäng dörren, det kommer nån" sa hon inatt helt livrädd. Usch stackarn. Vi försöker inte göra någon grej av det, hon får sova hos oss när hon vill. Fast vi kan ju inte sova alls då :/ Och Felix har plötsligt börjat vakna ooootroligt tidigt sen 2 veckor tillbaka. Inte många timmars sömn med andra ord, tur att jag jobbar på dagarna. Jag blir automatiskt piggare då, skulle jag gå hemma så skulle jag nog decka direkt.
Idag skulle mamma fyllt 57 år. Min kära mamma som jag saknar varenda förbannade dag. "Men mamma, jag tänkte att om vi kan skaffa eldstoft (önskepulver som piraterna har i barnkanalen) så kan vi flyga upp till mormor och ge en present" Så gulligt tänkt. Det gör så ont i mig att barnen aldrig kommer att ha sin mormor :(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar