Det gick bara inte!

Jag har ju mått sådär halvbra efter förlossningen..  Har kanske förstört lita glädjen av det hela första veckan, men nu så börjar det ordna upp sig som tur är. Jag fick så himla ont efter förlssningen och har knappt kunnat gå. Men har varit inne och kollat stygnen och dom såg bra ut iallafall. Skönt. Nu har jag fått någon bedövningssalva som hjälper så nu är brösten det värsta problemet istället!

Har försökt och försökt att amma men det går bara inte!! Alltså hon får i sig mat men det gör så FRUKTANSVÄRT ont!! Jag sitter och gråter under amningarna och hon får blod i halva ansiktet. Inte snällt.. Usch.. Jag är så söndersårad så detta kommer inte läka på ett tag :( Så vi tog beslutet att inte amma. "WWwaa, ska du inte amma ditt barn!?" tänker många. "Nej, det ska jag inte" därmed basta. Ingen kan ändra på det nu. Känns som en sån befrielse nu när jag bestämt mig för det.

Jag har nu fått medicin som ska ta bort mjölken och vi har en speciell dos av ersättning som vi ger henne var 4e timma. Och Micke kan mata också, jätteskönt! Ersättningarna är så bra idag så man ska inte ha dåligt samvete över detta säger barnmorskan, så därför har jag bestämt mig för att inte ha det :)