Vårt område är ju helt nytt och därför under uppbyggnad såklart.. Några hus har ändå ploppat upp nu. Tror faktiskt att vi var först.. Men hur som helst så är jag glad över att vi bor här, det kommer att bli jättefint när det är klart. Kan vara svårt att se idag ibland då det bara åker runt lastbilar, traktorer och grävmaskiner hela dagarna och för ett jäkla liv. Och alla grannar har ju inte fått ordning på sina tomter än.. Men som sagt, det blir jättebra när det gått några år, det är jag helt säker på!
Synd är bara att vi redan går och pratar om vårt nästa hus vi ska bygga. Såklart så stämmer det som alla säger; "ditt första hus du bygger är bara ett test, det andra kommer du att bo i längre". Redan har man ju börjat tänka på vad man skulle gjort istället för det ena och hur man skulle vilja göra med det andra, etc.. Aja, det får ligga långt in i framtiden, nu orkar jag inte tänka på det. Jag lägger ut lite bilder, som jag kan jämföra med om ett år :)
Någon slags damm mitt i området. Vet inte vad som är tänkt med den, nu har dom nyss lag runt massa "baler" av något som jag inte vet vad det är. Blir spännande att se vad tanken är sen med denna damm..
K-märkta hagar där fåren går runt
Den här bilden är tagen från vår uppfart. De syns inte på bilden men rakt över gräsmattan står de och betar och bräker. Man hör dom mycket väl från vår tomt!
Stenbelagd rondell. Hjälp va de måste lagt ner pengar på den här stensättningen..
Precis på högra sidan av bilden har våra kompisar Lisa & Robin köpt tomt! De börjar inte bygga förrän nästa år..
Bäcken som rinner genom hela området
Man hör den faktiskt från vår altan om det för en gångs skull är tyst utanför..
Nästan det bästa med området är att det varit relativt fritt hur man vill bygga sitt hus. Så det är alla olika stilar, färger, tak och höjder på husen.
Och så kommer vi till den förbannade uppfarten. Vi la ju våra stenar för ett år sen, långt innan de asfalterade. De kunde INTE säga oss vilken höjd vägen skulle sluta vid så vi var tvugna att gissa oss fram ungefär. Nu visade det ju sig att vägen är sjukt mycket högre än vår uppfart. Så vi har ju världens skåra mellan asfalten och stenarna vilket betyder att vi inte kan köra upp på vår egen uppfart.
Och eftersom våra bilar tvunget måste vara sänkta så går de typ sönder varje gång man åker bort och kommer hem. Ni kan ju bara föreställa er Mickes frustration över detta. Så vad göra!? Bila upp hela uppfarten och lägga ny? MMmm, det känner jag mig mycket sugen på. Det här är verkligen en nagel i ögat på oss kan jag lova :(
OBS! Skåran är mycket djupare än vad den ser ut på bilden..
Äntligen har vi fått våra namn till brevlådan, nu kan man inte missa vilka som bor här :) (ja, det är en buske som dött där bakom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar