Vilken morgon

Morgonen som gud glömde. Vilken stress. Idag skulle vi få städat så jag skulle gå upp lite tidigare för att plocka undan grejer och ta bort lakan och sånt. Men jag försov mig så det blev bara stress, stress. När vi sen redan var sena till dagis och öppnade dörren ut fick jag se typ en halvmeter snö utanför dörren. Klädde på Filippa och bad henne vänta vid dörröppningen eftersom att hon inte skulle kunna gå själv. Försökte pulsa ut för att ta bort snön från bilen. Hade dock ingen borste så fick ta skrapan vilket ledde till att jag hade snö långt innanför tröjärmen. Samt nere i skorna. Fan så kallt!

Då hör jag gråt från Filippa, men ser henne inte förrän jag tittar ner i snön. Hon har tagit ett kliv ut och trillat rakt ner i snön med huvudet före. Nergrävd raklång fångar jag upp en dyngsur Filippa som dessutom slagit i näsan och blödde lite. In igen och torka av henne. Ut igen och ta bort resten av snön. Pust. Filippa gråter.

Åker iväg och fastnar på vägen och kommer ingenstans. Backar och tar sats men fastnar bara i snön gång på gång. Vindrutetorkarna funkar inte så jag ser absolut ingenting. Skit också, bara att backa upp på uppfarten igen och köra åt andra hållet och ra en omväg till dagis.

Väl inne på dagis kastar jag på mig dom fula blå skoskydden och springer in med Filippa. En fröken råkar titta ner och då ser vi att de båda blå skydden bara är trasor och jag har geggat och blött ner precis precis hela dagisgolvet. Fattades bara det!

Jag hoppas på en bättre morgon imorgon.